Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) är en snabbt växande specialitet inom röntgen där utvecklingen av ingreppen har gått från att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersättas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan många gånger ersätta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebär mindre risk, mindre smärta och kortare konvalescenstid. Men även om ingreppen har relativt små ingångssnitt jämfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion. Förutsättningarna för att kunna bevara de aseptiska förhållandena på en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jämfört med operationsavdelningar. Både den fysiska miljön och arbetssättet skiljer sig åt.

Genom åren har datortomografiska undersökningar ökat i antal både för vuxna och barn. Undersökningarna står för stor del av stråldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn är känsligare för strålning än vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt är att ta reda på hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjälp för sänkning av stråldosen för barnundersökningar. Metod är systematisk litteraturöversikt och innebär i praktiken att insamling, granskning och sammanställning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till är att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjälp när stråldos ska besparas för barn som ska genomgå datortomografiska undersökningar.

Barn som genomgår undersökningar med joniserande strålning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn är känsligare för joniserande strålning eftersom att deras organ håller på att utvecklas och är känsligare för effekterna av strålningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre stråldos. Datortomografiundersökningar ger mångdubbelt högre stråldoser än en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar på barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga stråldoserna.

Inledning: Användning av interventionella radiologin har ökat inom sjukvården därför ställs högre krav på personalen att ha goda kunskaper om strålsäkerheten i avsikten att öka medvetandet om risker för strålskador och metoder för att minska förekomsten av skadorna. Interventionella radiografi är i ständigt utveckling och ersätter kirurgiska behandlingar av många sjukdomar. Syfte: är att belysa vikten av strålskyddsåtgärder för att öka strålsäkerheten vid interventionell radiografi. Metod: En litteraturöversikt som innebär ett utforskande av det valda området genom att undersöka befintlig forskning. Resultatet av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades i helheten och sorterades utifrån arbetets syfte till lämpliga teman.

Magnetkameraundersökningar kan skapa oro och rädsla hos barnen, vilket beror på den originella miljön och barnens begränsade förståelse och kommunikation. Det är även viktigt att ligga alldeles stilla under en längre tid under undersökningens gång, vilket kan bli en utmaning för barn som därför ofta sederas. Det övergripande syfte med denna studie var att studera andra åtgärder som fanns för att underlätta för barn att genomgå en MRT undersökning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vilket innebär att Goodmans sex av sju steg följdes. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar som visade tre vanliga åtgärder som kunde utföras för att underlätta MRT undersökningen för barn vilket var förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion.

Radiologiska undersökningar är en accepterad del av medicinsk praxis och är berättigade om stråldosen är så liten som rimligen kan begäras samtidigt som den säkerställer önskat diagnostiskt innehåll. Den onödiga användningen av radiologi orsakas till stor del av anledningar som skulle kunna elimineras med hjälp av bättre och mer informativa röntgenremisser. Röntgenremissen skall berättiga den undersökning som begärs och måste innehålla en bra anamnes, viktiga kliniska data och aktuell frågeställning för att undersökningen skall kunna optimeras. Trots detta är informationen i röntgenremissen ofta otillräcklig, felaktig och missvisande. Litteraturöversiktens övergripande syfte var att beskriva brister i den inkommande informationen i röntgenremissen.

Denna studie och uppsats är en mindre del av DRA-projektet (Distribuerat RadiologisktArbetsflöde). Projektet har målet att samordna information för att skapa underlag förkunskap inom sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR). Detta är ett problem inomradiologin. Därför undersöks möjligheten att använda en Wiki för att stödjakunskapsdelningen och samordningen bland radiologer (röntgenläkare) inom Sahlgrenskasjukhus. Eftersom Wiki är nytt inom många verksamheter är detta intressant i dagslägetoch det är stort behov av forskning inom detta ämne.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

The aim of this study was to see if an increased amount of gas could be seen in the small bowel of cats subjected to trauma and if measuring the amount of gas could be of any use in the clinical evaluation of the patient. When the peristaltic waves in the small bowel decreases due to neurological damage or chock the microorganisms of the gut grow in number and possibly produce more gas and toxins. When the cat is stressed it can swallow more air then usual, and the air that is in solution with the chyme in the lumen of the gut separates from the ingesta. When the bowel isn?t moving it becomes easier for bacteria and toxins to penetrate the wall of the gut, and then get access to the bloodstream.

Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.